Another Likely Story
Jag trodde aldrig att det var såhär hösten skulle bli. Först besviken, sedan förvånad, sedan glad, sedan ledsen, sedan förvirrad, sedan besviken igen. Sedan inspirerad? Är det precis som de fyra rummen som Jo pratade om?
På något vis vill jag inte att tiden ska gå, för jag trivs trots allt hemskt bra med livet just nu, även om det inte blev riktigt som jag trodde ett tag. Vet att det bara är detta år som kommer att se ut såhär, sedan kommer allt att förändras. Samtidigt vore det kanske bra att gå vidare.
Det känns spännande att se hur saker och ting utvecklas. Jag hoppas att vi kan bli bra vänner till slut. Allihop. Inklusive han. Men just nu hoppas jag att han sliter sitt hår och har lite samvetskval. Ändå hoppas jag inte att han ändrar sig, alea eacta est. Sådär, nu har jag fått känna mig lite välutbildad såhär vid midnattskvisten också. Check!
Dagens låt: Nouvelle Vague - Dance With Me
Men just nu lyssnar jag på Antony & The Johnsons, minns Way Out West i augusti och tänker på hur jag verkligen inte hade en susning om vad som komma skulle.
Kommentarer
Trackback