Black Hole Sun
Dagens observation: Folk i Stockholm trängs.
När jag skulle åka hem ifrån jobbet idag, lagom trött, irriterad, hungrig och slagsmålsbenägen ställde sig en kvinna precis framför mig, ett par centimeter från mitt ansikte, precis när tåget kom. Inte för att det var ovanligt mycket folk på perrongen, inte för att det var ovanligt mycket folk på tåget, utan helt enkelt för att hon kände ett behov av att komma på först. Nu är det här kanske inte en sensation i sig, but the thing is det här händer hela tiden. Jag har åkt kommunalt i många olika städer i många olika världsdelar (oh dear, I sound so smug...) och ingenstans har människor en sådan benägenhet att trängas utan anledning.
Om det vore tusentals människor och ett tåg, skulle jag kanske förstå det, men i själva verket händer det här inte bara då, utan jämt. Och nu snackar vi inte bara på perronger. En stockholmare måste ha vassa armbågar.
Jag tror att det på något sätt hänger ihop med att alla är så stressade. Vilket i sin tur hänger ihop med att ingen vill vara/vänta ute i kylan och mörkret. Jävla vinter!
Vad vi skulle behöva i det här landet är en artificiell sol som man kunde sätta på på vintern. Den kan ju få sno en massa energi från Lappland under sommaren när det aldrig blir natt där, och sen kan den lagra det fram till vintern, då någon går och sätter på The Sol-O-Matic och alla är happy campers!
Boy, am I smart!
När jag skulle åka hem ifrån jobbet idag, lagom trött, irriterad, hungrig och slagsmålsbenägen ställde sig en kvinna precis framför mig, ett par centimeter från mitt ansikte, precis när tåget kom. Inte för att det var ovanligt mycket folk på perrongen, inte för att det var ovanligt mycket folk på tåget, utan helt enkelt för att hon kände ett behov av att komma på först. Nu är det här kanske inte en sensation i sig, but the thing is det här händer hela tiden. Jag har åkt kommunalt i många olika städer i många olika världsdelar (oh dear, I sound so smug...) och ingenstans har människor en sådan benägenhet att trängas utan anledning.
Om det vore tusentals människor och ett tåg, skulle jag kanske förstå det, men i själva verket händer det här inte bara då, utan jämt. Och nu snackar vi inte bara på perronger. En stockholmare måste ha vassa armbågar.
Jag tror att det på något sätt hänger ihop med att alla är så stressade. Vilket i sin tur hänger ihop med att ingen vill vara/vänta ute i kylan och mörkret. Jävla vinter!
Vad vi skulle behöva i det här landet är en artificiell sol som man kunde sätta på på vintern. Den kan ju få sno en massa energi från Lappland under sommaren när det aldrig blir natt där, och sen kan den lagra det fram till vintern, då någon går och sätter på The Sol-O-Matic och alla är happy campers!
Boy, am I smart!