You're a stone fox!
Så nu är det juni. Det betyder att man officiellt får kalla det sommar utan att någon som tror sig veta bättre höjer på ögonbrynen.
Jag har alltid känt att sommren är lite min grej. Jag är helt enkelt lite bättre på sommaren. På alla sätt och vis.
Igår lördags var sommarens första grillfest. Det var 4 par - och jag. Det brukar bli så med mina vänner: när jag slutar umgås med dem finner de sig någon att alliera sig med. När jag finner nya vänner är de alltid antingen singlar eller nyligen heartbroken. Jag måste vara jinxen. Oh well.
Festen började hursomhelst väldigt vackert med skymning, vin och en varm grill, men slutade lite värre med en uppbränd blomlåda och ledsna små myror som desperat sprang runt och letade efter sina anhöriga bland de förkolnade lemmar och rester av vad som en gång varit myror.
Söndagen spenderades i en park med böcker, anteckningar, Pia, Jarina och tentaångest.
Bevis:
Tentan, som för övrigt skrevs igår, gick åt helvete tror jag. Å andra sidan tror jag alltid det och det brukar fixa sig rätt fint ändå.
Nu är det bara en kvar på måndag och sedan är helvetesterminen slut.
Jag säger så nu, men jag vet att jag kommer att sakna det redan i juli när jag sitter där på jobbet och för
34 698:e gången trycker på "scan document".