Another Again
- humor
- personer jag lär mig något av
Mr. Norway har inget av ovanstående, vilket jag återigen brutalt fick erfara i onsdags eftermiddags. Singaporianen har båda, men är precis som alla andra singaporianer lite omogen i vissa avseenden. Det är som det alltid är. Oh well.
Dagens låt: The Infandels - Free Things for Poor People
All I Want Is You
Vad vill jag egentligen? Jag fyllde mitt block med rader och rader om hur mycket jag tyckte om singaporianen. Sedan bestämde jag mig för att det vore väldigt dumt eftersom jag åker hem om två månader. Underbart, inte alltid kort. Och så upptäckte jag att han var lite nördigare än vad som kan passera som charmigt. Och så svalnade det.
Ändå kan jag inte hjälpa att vara lite flirtig. Ändå kan jag inte hjälpa att tycka om honom litegrann. Att vilja ha honom lite för mig själv. Jag skulle bli ledsen om han berättade om sin nya flickvän.
Och sedan var det norrmannen. Som jag vill ha, men inte vill ha. Ofta beroende på mängden alkohol i mitt blod. Som jag borde träffa igen. Det vore strategiskt att lära känna honom bättre eftersom jag inte har någon att åka till Vietnam med än. Och man behöver inte bli mer än vänner. Hans enda last är att han saknar humor. Det är dock ack så viktigt. Detta riskerar att bli väldigt komplicerat.
Och så har vi den söta svensken från Göteborg/Gröndal som jag nog aldrig kommer lära känna. Och hursomhelst skulle jag säkert avfärda honom inom en vecka ändå. Vad är jag ute efter egentligen? Kan jag någonsin bli nöjd? Har jag verkligen råd att vara kräsen? Borde jag inte vara tacksam?
Annars är allt finfint...
Dagens låt: Annuals - Around Your Neck