Alive
Nej, jag har inte dött.
Men jag har sjukt mycket att göra, hinner med ca 10% av det och är stressad som en tomat.
Dessutom är jag lite depp och tänker absolut inte sitta här och vältra mig i självömkan for the whole world to see. Ingen blir glad av att läsa depp. Eller jo, skadeglada blir väl glada. Usch, dom jävlarna!
Kanske är det läge att avsluta det här med en cliff-hanger av klassikt mått. Varför är hon helt plötsligt inte sig själv längre? Hände det något i London? På vilket sätt blir tomater stressade?
Den som lever får se.
Kanske.
10 Hours Left
London, my dear.
Soon we will meet yet again.
Hang in there.
London Remembered
Jaha. Så på torsdag åker jag och Johanna till London. Det blir andra gången jag är tillbaka där sedan mamsen och pappsen vände ryggen åt staden för två år sedan.
Det är lite löjligt egentligen, det här att London känns lite som ett andra hem. Jag har ju, till skillnad från x tusen svenskar, aldrig egentligen bott där. Men har man varit på en plats fler än 20 gånger är det lätt att börja känna sig lite hemtam, känna stark motvilja till att konsultera en karta och insistera på att "det här en en genväg!"
Även om det mesta som finns i London även finns Stockholm nuförtiden (en av globaliseringens negativa sidor), förutom den eviga trängseln och de artiga invånarna, så är det alltid lite speciellt att komma dit.
London är London.
London remembered är förresten en fotoutställning på Studio L² av Hans Hammarskiöld, som bodde i London och arbetade för Vogue på 50-talet.
Det är lite löjligt egentligen, det här att London känns lite som ett andra hem. Jag har ju, till skillnad från x tusen svenskar, aldrig egentligen bott där. Men har man varit på en plats fler än 20 gånger är det lätt att börja känna sig lite hemtam, känna stark motvilja till att konsultera en karta och insistera på att "det här en en genväg!"
Även om det mesta som finns i London även finns Stockholm nuförtiden (en av globaliseringens negativa sidor), förutom den eviga trängseln och de artiga invånarna, så är det alltid lite speciellt att komma dit.
London är London.
London remembered är förresten en fotoutställning på Studio L² av Hans Hammarskiöld, som bodde i London och arbetade för Vogue på 50-talet.
Solemnly Sunday
Vissa saker är helt enkelt mer söndag än andra.
Söndagar var, nar jag var liten, precis som vilken annan dag som helst. Förutom att man slapp skolan och kunde sova tills man började leka med Lania kl. 12. När jag blev lite äldre blev söndagar träningsdagen. Jag åkte från fotbollsträning till golfträning. Från golfträning till simträning. Och kanske inleddes hela dagen med en innebandymatch.
Nu är söndagen hinna-med-allt-det-där-tråkiga-som-måste-göras-dagen. Söndagar är till för att städa, plugga, stryka, tvätta, betala räkningar osv. Kanske, om man har tur, hinner man med en lång promenad eller en joggingtur också. Ingenting som du egentligen vill göra, men du gör det för att du vet att du borde må bra efteråt...
Söndagar har ofta ett speciellt sorts ljus. På förmiddagen är det soligt, men aldrig varmt och fram emot sen eftermiddag blir det molningt och grått.
Söndagar är höst.
Söndgar behövs.
Söndagar var, nar jag var liten, precis som vilken annan dag som helst. Förutom att man slapp skolan och kunde sova tills man började leka med Lania kl. 12. När jag blev lite äldre blev söndagar träningsdagen. Jag åkte från fotbollsträning till golfträning. Från golfträning till simträning. Och kanske inleddes hela dagen med en innebandymatch.
Nu är söndagen hinna-med-allt-det-där-tråkiga-som-måste-göras-dagen. Söndagar är till för att städa, plugga, stryka, tvätta, betala räkningar osv. Kanske, om man har tur, hinner man med en lång promenad eller en joggingtur också. Ingenting som du egentligen vill göra, men du gör det för att du vet att du borde må bra efteråt...
Söndagar har ofta ett speciellt sorts ljus. På förmiddagen är det soligt, men aldrig varmt och fram emot sen eftermiddag blir det molningt och grått.
Söndagar är höst.
Söndgar behövs.