London Remembered
Jaha. Så på torsdag åker jag och Johanna till London. Det blir andra gången jag är tillbaka där sedan mamsen och pappsen vände ryggen åt staden för två år sedan.
Det är lite löjligt egentligen, det här att London känns lite som ett andra hem. Jag har ju, till skillnad från x tusen svenskar, aldrig egentligen bott där. Men har man varit på en plats fler än 20 gånger är det lätt att börja känna sig lite hemtam, känna stark motvilja till att konsultera en karta och insistera på att "det här en en genväg!"
Även om det mesta som finns i London även finns Stockholm nuförtiden (en av globaliseringens negativa sidor), förutom den eviga trängseln och de artiga invånarna, så är det alltid lite speciellt att komma dit.
London är London.
London remembered är förresten en fotoutställning på Studio L² av Hans Hammarskiöld, som bodde i London och arbetade för Vogue på 50-talet.
Det är lite löjligt egentligen, det här att London känns lite som ett andra hem. Jag har ju, till skillnad från x tusen svenskar, aldrig egentligen bott där. Men har man varit på en plats fler än 20 gånger är det lätt att börja känna sig lite hemtam, känna stark motvilja till att konsultera en karta och insistera på att "det här en en genväg!"
Även om det mesta som finns i London även finns Stockholm nuförtiden (en av globaliseringens negativa sidor), förutom den eviga trängseln och de artiga invånarna, så är det alltid lite speciellt att komma dit.
London är London.
London remembered är förresten en fotoutställning på Studio L² av Hans Hammarskiöld, som bodde i London och arbetade för Vogue på 50-talet.
Kommentarer
Trackback