Do Something!
Vad håller jag på med egentligen? Tänker lite för mycket är nog svaret på den frågan. Planerar lite för mycket. Pratar lite för mycket.
Gör lite för lite.
Varför var jag nervös när jag skulle dit?
Vill inte ha när jag tror att jag kan få, men vill ha när det verkar förlorat. Handlar det bara om prestige för mig?
Idag verkade det helt plötsligt annorlunda. Så nu vill jag. Jag vill väldigt mycket. Men imorgon är det säkert annorlunda igen...
Idag när jag satt på pendeln hem lyssnade jag på låten Perfect Day (vilken ironi...) och Lou Reed sjunger "you're gonna reap just what you've sown". Där, just då, kände jag mig väldigt liten och maktlös.
Var förresten på filmfestivalen i helgen och såg The Darjeeling Limited. Den var precis så bra man kan vänta sig av en Wes Anderson-film och lite till. En sådan där film som, när man märker att den börjar ta slut, funderar på vad man kan göra för att få den att ta slut lite långsammare.
Trotsandes mina plågade stackars infekterade luftrör var jag på Jonna Lee, Maia Hirasawa & Salem al Fakir på Rival igår. Får inte en fullsatt biosalong luftrören att fullständigt säcka ihop och ge upp så gör en konsert med rökmaskin definitivt det. Natten var med andra ord inte så rolig. Kvällen däremot, var underbart bra och mer än kompenserade för alla hostattacker. De tre bjöd på en riktigt lång kväll, trots det kändes det som en den var över i vad vi brukar kalla a jiffy. Jonna och Maia var båda ruskigt bra och tvärtemot min förväntan att Salem skulle kännas lite...gammalt... hade han jobbat på att omtolka sitt material och lagt till riktigt sjyst koreografi.
En riktigt bra helg med andra ord. Tänk om veckan kunde fortsätta så.
Dagens låt: The Plan - Do Something