Loveseat's blogg

Är det inte lite skumt när solen skiner och är varm, men det ändå är svinkallt utomhus? Känns det inte lite... jag vet inte... mars?

Dagens i-landsproblem: Jag exercerar rätt så frekvent på ett specifikt träningscentra. I höstas såg jag aldrig en själ jag kände igen när jag besökte detta träningscentra ifråga. Otroligt skönt tyckte jag då jag inte är sådär jätteförtjust i att träffa folk jag semi-känner när jag pustar, stånkar och ser allmänt äcklig ut. Nu har det dock gått någon slags boom i Handelsstudenter på gymmet. Antagligen är det den sista fåfänga spurten mot Beach 2007. Varje gång jag är där träffar jag minst 10 pers. Om jag har tur. Missförstå mig inte; jag är inte o-främlingsfientlig! Eller jo, det är jag ju visst... Hatar att småprata om väder och annat oviktigt med ena hörsnäckan i örat. Men iallafall, det jag ville komma fram till var en uppmaning: FÖRSVINN!!! Det är mitt gym, okej?! Jag var där först!


...För att spä på gårdagens förrvirrade skriverier om charm; ibland är inte heller charm tillräckligt. Det är så jävla skumt det där. Vissa skulle man vilja tycka om, men bara helt enkelt inte gör det, medan de man faktiskt tycker om inte alls är lika snygga, charmiga eller tillgängliga, men ändå är man fast där i träsket. Jag är alltså inte en av 87%. Däremot en av säkert 56% som tycker om den killen.

Varför ska man behöva ha ett s.k. (väldigt fult uttryck, btw) känsloliv? Det behövs ju egentligen inte i det moderna samhället! Nuförtiden har vi ju insemination och all möjlig sorts konstgjord befruktning - vi behöver inte kärlek som fortplantningspådrivare!
Fan vad mycket lättare det vore om man bara var ett lejon eller nåt sånt. Savannen i Afrika, I heard that's the shit.