Cold Feet
Shit!
Jag åker till Spanien om 10 dagar! Vad ska jag dit å göra? Jag kan ju inte ens snacka spanska! (jag har i och för sig pluggat spanska i många år, men vad man kan och vad man borde kunna hänger ju inte alltid ihop...)
Okej om man åker till ett engelsktalande land, där kan man ju åtminstone göra sig förstådd. "Äh, var inte löjlig! Spanien är med i EU, klart de kan snacka engelska!" säger människor som varit på spanska turistorter... Well, förklara för mig då varför jag fick bläckfisk-kuber i brunsås när jag beställde sjötunga på en restaurang i nån spansk by som började på O i somras!
Anyhowzle to the hizzle, below the bullshit facts remain: jag åker om tio dagar... PANIK!
Bara för att jag utstrålar en sådan fantastisk självsäkerhet och karisma (framförallt karisma, kanske borde tona ned karisman lite…) tror alla att jag är skitcool inför the whole shebang och har allt helt under kontroll. Vilket stämmer helt.... För det mesta... Samtidigt är jag livrädd för att åka. Framförallt livrädd för att åka helt själv.
Beslutet att åka togs ganska snabbt och impulsivt. Vilket kanske inte är så konstigt eftersom jag hade kommit underfund med att jag antagligen - tråkigt nog - hade dött av tristess om jag inte hade tagit tag i mitt liv och hittat på nåt kul. Vissa besserwissrar vill säkert hävda att det inte är fysiskt möjligt, men jag vill inte vara den som bevisar det...
Här är iallfall the facts:
Var? Salamanca, Spanien
Varför? För att plugga spanska. Just Salamanca för att Antonio Recios fru sa att jag var tvungen att åka dit för att plugga spanska när vi träffade dem i somras. Och alla som stött på en spansk fru vet man inte käftar emot…
Salamanca är som Spaniens motsvarighet till Oxford ungefär. Tydligen har de Europas näst äldsta universitet där as it happens. Fancy pancy…
Hur länge? Åker nästa lördag/söndag, kommer hem i mitten av maj.
Bor? I en studentlägenhet med tre andra som jag får reda på vilka de är när jag kliver in genom dörrn till lägenheten. Förhandstipset är dock en tysk, en ryss och en Bellman.
Hur känns det? Skit samma! Follow the waves. Vi får se vad som händer! Skulle väl kunna beskrivas som en korsning mellan total avslappnad och panikspasmer…
Dagens matte: Det är dumt att bära tygskor, alternativt skor som slutar under eller i höjd med fotknölen, när det snöar. Det blir lätt blött såväl som kallt. Blöta och kalla fötter kan i sin tur fungera som tändvätska för en elak förkylning som ligger där, just lurking in the bushes. Vanligtvis brukar förkylningen inte bryta ut direkt efter att fötterna blivit utsatta för denna ofördelaktiga behandling. Nej, fenomenet inkubationstid brukar se till at förkylningen bryter ut under absolut minst lämpliga tillfälle.
Jag åker till Spanien om 10 dagar! Vad ska jag dit å göra? Jag kan ju inte ens snacka spanska! (jag har i och för sig pluggat spanska i många år, men vad man kan och vad man borde kunna hänger ju inte alltid ihop...)
Okej om man åker till ett engelsktalande land, där kan man ju åtminstone göra sig förstådd. "Äh, var inte löjlig! Spanien är med i EU, klart de kan snacka engelska!" säger människor som varit på spanska turistorter... Well, förklara för mig då varför jag fick bläckfisk-kuber i brunsås när jag beställde sjötunga på en restaurang i nån spansk by som började på O i somras!
Anyhowzle to the hizzle, below the bullshit facts remain: jag åker om tio dagar... PANIK!
Bara för att jag utstrålar en sådan fantastisk självsäkerhet och karisma (framförallt karisma, kanske borde tona ned karisman lite…) tror alla att jag är skitcool inför the whole shebang och har allt helt under kontroll. Vilket stämmer helt.... För det mesta... Samtidigt är jag livrädd för att åka. Framförallt livrädd för att åka helt själv.
Jag kommer att gråta arslet av mig när jag säger hej då till alla. I’m such a total fontän när det gäller sånt där. Att ta farväl är skitsvårt, även om det bara är för en vecka.
Beslutet att åka togs ganska snabbt och impulsivt. Vilket kanske inte är så konstigt eftersom jag hade kommit underfund med att jag antagligen - tråkigt nog - hade dött av tristess om jag inte hade tagit tag i mitt liv och hittat på nåt kul. Vissa besserwissrar vill säkert hävda att det inte är fysiskt möjligt, men jag vill inte vara den som bevisar det...
Här är iallfall the facts:
Var? Salamanca, Spanien
Varför? För att plugga spanska. Just Salamanca för att Antonio Recios fru sa att jag var tvungen att åka dit för att plugga spanska när vi träffade dem i somras. Och alla som stött på en spansk fru vet man inte käftar emot…
Salamanca är som Spaniens motsvarighet till Oxford ungefär. Tydligen har de Europas näst äldsta universitet där as it happens. Fancy pancy…
Hur länge? Åker nästa lördag/söndag, kommer hem i mitten av maj.
Bor? I en studentlägenhet med tre andra som jag får reda på vilka de är när jag kliver in genom dörrn till lägenheten. Förhandstipset är dock en tysk, en ryss och en Bellman.
Hur känns det? Skit samma! Follow the waves. Vi får se vad som händer! Skulle väl kunna beskrivas som en korsning mellan total avslappnad och panikspasmer…
Dagens matte: Det är dumt att bära tygskor, alternativt skor som slutar under eller i höjd med fotknölen, när det snöar. Det blir lätt blött såväl som kallt. Blöta och kalla fötter kan i sin tur fungera som tändvätska för en elak förkylning som ligger där, just lurking in the bushes. Vanligtvis brukar förkylningen inte bryta ut direkt efter att fötterna blivit utsatta för denna ofördelaktiga behandling. Nej, fenomenet inkubationstid brukar se till at förkylningen bryter ut under absolut minst lämpliga tillfälle.
Ta med inkubationstiden i kalkylen och beräkna hur höga oddsen är för att jag kommer att vara dunderförkyld nästa söndag.
Kommentarer
Trackback