Loveseat's blogg

Det här med vänner är mycket svårt. Varför tycker man om de man har egentligen? Vanligtvis för att man har samma intressen. Men så är det ju inte i det här fallet. Det måste ha någonting att göra med att jag tycker att de är snälla människor - och de tycker förhoppningsvis att jag är snäll. Därför har vi funnit varndra och nu finns där så mycket historia. Det vore omöjligt att släppa taget.

Samtidigt är det så sorgligt att se hur vi långsamt, långsamt glider ifrån varandra. För vi har ju trots allt inte samma intressen och när vi inte går i skolan tillsammans längre - vad binder fast oss då?

Det hela kristalliseras, blir så tydligt av det faktum att ingen vill följa med mig till Thailand. Jag kommer att åka dit själv. Jag kommer att göra en rolig, billig, lång resa - alldeles själv. Det är faktiskt lite sorgligt. 
För vald ensamhet är ett privilegium, men ofrivillig ensamhet - det är mest bara sorgligt. Gud, jag känner mig så ensam ikväll.

You left me lonely, right down there lonely
And how I wish you were so lonely too

Dagens låt: Maxïmo Park - Apply Some Pressure